Tisdag

Imorse ringde Lina och frågade vart jag tagit vägen. Känns fint att någon bryr sig allafall. Vi pratade om det ena och det tredje och jag blev faktiskt på lite bättre humör. Tack Lina

I övrigt så känns det som jag skiter i allt just nu!! Det är liksom för mycket med f-kassan, pysslet, sjukgymnast och sånt nu Jag måste ringa massa samtal och känner att det just nu är en oövervinnligt steg.

Jag hoppas att det snart blir bättre

föregående dag
nästa dag