Igår så blippade Plonka på ICQ och undrade om jag hade tid att ses en sväng så att han kunde titta på Cajan. Usch vad nervös jag blev Men som man hade kunnat vänta sig så var även Plonka en trevlig figur. Han sa att det inte är värt att slipa hela bilen men att man kan göra nåt åt huven.
Det har blivit lite för mycket nu när jag i flera dagar försökt vara en vanlig människa och hållit på och städat och varit i tvättstugan. Igår var det ju som sagt äntligen Bajenmatchen som veckans match och MrT kom hit på kvällen. Inför honom försökte jag vara på bra humör men efter ungefär halva första halvlek så började jag grina. Jag tror det var mest för att jag var så himla slut och dessutom nervös inför besiktningen och rosthögen och allt.
Det var en jädrans tur att Cajan klarade besiktningen för när jag satt och väntade på att besiktningssnubben skulle åka runt huset så kände jag att en ångestattack var på gång, jag satte mig ner på deras väntbänk och lyckades stoppa den lite genom att andas. När jag kom hem så hade de satt igång med att riva i lägenheten ovanpå och lilla Majsan var helt spattig. Då kom attacken Fy fasen alltså!!! Vilken tur att jag var hemma!!
föregående dag |
nästa dag |
© Luran 2006