060628

Igår försökte jag att äta mera, det gick ju ganska bra när jag hade gäster och jag fick då i mig en hel del utan att kräkas, men igår så kräktes jag mer än nånsin. Jag förstår liksom inte vad jag ska göra. Jag tror allafall att jag får i mig lite för det går typ en timme efter att jag ätit tills att jag kräks och då borde ju kroppen ha tagit upp massa grejs av maten. Nu kan jag dessutom dricka cola så det känns ju lite normalt allafall.

Idag har jag ägnat mig åt att försöka få tag på först f-kassatanten och sen familjebostäder. F-kassan fick jag tag på efter en dryg timme och hon blev arg när jag förklarade vad hon ställt till med när hon pratade med mig sist. Jag berättade även att jag pratat med hennes kollega som sa att hon inte kunde sånt där och då blev hon arg. Hur som, beslutet är klart och jag har sån där tilfällig sjukgrejs till september nästa år. Så nu kanske jag kan koppla bort den ekonomiska oron lite allafall.

Sen ägnade jag mig åt att försöka få tag på familjebostäder, det tog ännu längre tid för där gick det inte ens att ställa sig i telefonkö, helt sjukt ju! Så småningom så får jag tag på en människa där och har stora problem att höra henne eftersom dom borrar och har sig i lägenheten ovanför. Gubbarna hade varit här och rivit ut skafferi och skåp men inte gjort nåt åt balkongdörren, jag vill ju liksom stänga den när jag åker bort. Så nu kommer jag ju ändå inte iväg för nu måste jag vänta på att dörren ska fixas, nåt som jag hade trott skulle ordna till sig idag ju.

Fördelen med att det varit såhär struligt idag är ju att jag inte hunnit känna efter hur det känns i mig själv. Hoppas bara inte det slår tillbaka när byggjobbarna slutar jobba och allt blir lugners. Just nu så känner jag mig mest helt apatisk och bara stirrar. Jag kan inte lyssna på musik för den hörs inte när dom borrar, jag hör inte tvn, det är jäkligt svårt att koncentrera sig på att läsa. Undrar när fasen dom är klara med borrningen egentligen, från början så sa dom att rivningen skulle ta två dagar och det tog väl typ två dagar när dom började men nu har det gått jättelång tid och det har varit lugners men nu har dom hållit på och fört oväsen i bergis en veckas tid. Jaja, nån gång blir dom välan klara. Som tur är så behöver ju inte Majsan lida av detta nu, hon gillar inte alls när det är en massa liv utan vill ha det lugnt och skönt.

Jag kommer förmodligen att vara ett nervvrak innan renoveringen är klar där uppe, jag hade inte en aning om att man påverkades så jäkla mycket av sånt där borrningsljud. Helt slut av det. Nästa år är det stambyte här, jag kommer behöva en evakueringslägenhet! Eller så får jag hoppas på att jag får bo hos nån kompis, jag känner att jag klarar inte att bo hos Mamma utan bredband och parabol, inte för så lång tid allafall.


föregående dag		nästa dag