Usbminnestatus = still gone
Det där med rosmarin kanske inte var så himla bra trots allt. Igår blev jag såååå dålig i magen. Fick inte ens i mig nån kanelbulle Känner mig lite halvtaskig eftersom jag hade bestämt en fikadejt med tillhörande kanelbulle
Ringde MrT, jag tycker nämligen att det varit lite för mycket dataspel på sistone, mest för att höra om vi ska fortsätta umgås. Det var väl klart som tusan att vi skulle det sa han
Tänk att jag, jag alltså, har hittat en serie på tv. The War At Home heter den och är himlans kul. Går på Kanal5 klockan 18:30. Jag som alltid brukar dissa alla halvtimmes komedier som går hela tiden
I-landsproblem:
Mer i-landsproblem:
När jag satt och filosoferade över detta så kollade jag på en, som jag trodde, kompis hemsida. Vi är tydligen inte kompisar längre för jag har brunnit totalt och inte begriper att besök på en hemsida kan ses. Det stod igen om att jag dissat henne på fiket, det stod ju häromdan också. Jag har tydligen inte sett henne på fiket men hon såg mig, en av de saker jag ville prata om när jag messade och frågade om vi kunde fika. När jag skickade messet fick jag inget svar och blev lite orolig för hon brukar alltid svara på sms på en gång, dessutom så har hon inte varit online på msn sen i somras när hon slutade skriva dagbok. Som tur är så har hon ju börjat med det igen, dagbok alltså, så jag vet ju att hon lever allafall. Det stod bland annat att jag bara umgicks med henne när jag inte hade nåt bättre för mig, jag som tyckt att det är hon som är så mot mig. Hon hade ställt upp i massor för mig och jag aldrig för henne. Jag vet att när hennes pappa blev sjuk i cancer och dog så umgicks vi väldigt mycket och hon frågade massor. Min Pappa är död och hon undrade massa grejs när hennes pappa gick bort och även på vägen dit, jag höll många gånger på att börja grina men försökte dölja det för jag ville ge henne stöd. Det är skillnad på situationer, jag vet. Sen sitter vi på lokalhak och pratar efter detta och hon frågar om mina åsikter om det. Jag säger att jag på ett sätt är glad, eller inte glad men nåt allafall, att hennes pappa är död eftersom jag på det sättet får en till som förstår det lite irrationella uppförandet som detta trauma kan ge, och även kan förstå henne. Det har tydligen gått in i hennes huvud som att jag är glad = yippie.
Polare kommer och går, kompisar består och vänner finns alltid kvar!
Glad överraskning!
citat från "gamla tanter lägger inte ägg":
föregående dag |
nästa dag |
© Luran 2006