Idag var det pysseldags. 
Pysselkillen blev lite halvchockad över min långa sjukdom och många feberperioder, men han sa också att några utav hans kollegor gått snoriga länge. Tur att jag inte blev helt unik. Han satt också och funderade på hur medusinen kunnat räcka så länge, när han tittade i journalen så borde det varit slut för länge sen. Ingen ordning på nånting, som vanligt.
Jag hade tänkt att gå in på Kicks på vägen från pysslet för att inhandla läppguck, så blev det inte nu. Helt plötsligt så började det klia något kollofruktansvärt på mina händer och då bestämde jag mig att åka raka vägen hem, tänkte att kallvatten på klåda brukar kännas bra.
När jag sen kom hem och tittade på tassarna så hade jag massor av röda, svullna prickar på knogarna. På båda händerna!! Det värsta var nu inte hur det såg ut, utan att det kliade så jag höll på att bli skogstokig. Satt i badrummet och spolade kallvatten lääänge över händerna, kändes bra men till slut så fick jag ont av det kalla vattnet. Nu har jag smörjt med i stort sett alla guck jag har hemma och, peppar, peppar, känns det inte lite bättre. Inatt blir det insmörjning och sedan vantar på!
citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":
"Min farmor är väldigt snäll. Hon har hjälpt några gamla människor i Murmansk. Hon har givit dem ett par gamla gummistövlar, men
jag undrar om inte fodret hade spruckit."
Henrikke, 6 år
|
||
föregående dag |
 |
nästa dag |
© Luran 2008