Söndag

Att vara här på landet med ett ben som inte funkar, en meter snö och hundra meter till dass är ingen vidare kombination. Men, trots att jag är tjej så måste jag gå på dass emellanåt. Det slutade med att vi tog bilen ner till grannen och utnyttjade hans dass, då blev det nog bara 25 meter från bil till dass! Jag kan inte köra bil med benet så syrran fick ju skjutsa mig och då vill ju självklart Iza följa med, så det var full bil för att jag skulle på dass.

Eftersom det blev lite problematiskt med såna grundläggande behov så tog vi beslutet att åka hem. Jag känner mig så misslyckad och till besvär, vi skulle ju vara på landet en vecka och fick vara där i tre dar varav en på akuten liksom. Inför hemfärden så kom vi på att jag nog skulle sitta i baksätet så att jag kunde ha benet uppe på sätet och med kuddar som stöd, då tog jag upp lite för mycket plats så packningen fick omplaneras. Bland annat så lämnade vi kvar snökedjor och kylväska av platsbrist så om det blir snökaos här nere i Stockholm nu så blir det svårt, men, jag tror faktiskt aldrig jag behövt använda kedjorna här nere.

Stackars syrran fick nu köra hela vägen med en lillasyster och en hund i bak. Vi käkade snacks och drack gott medans hon satt fram och körde. Det är rätt långt till landet, och precis lika långt därifrån. Men, hem kom vi!!!

Vid hemkomsten så insåg jag att det inte var helt säkert att jag skulle fixa allt själv så jag specialinkallade MrT som backup omifallatt nåt skulle gå fel, att jag ramlade eller nåt. Han var grymt imponerad av mina många samtalsämnen, det enda var att det gjorde såååååå jäääääääävla ont hela tiden....



citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":

"Det kan hända att Gud är en tant. Kanske använder hon molnen som klänningar."
Karoline, 8 år

föregående dag
nästa dag


© Luran 2008