Igår satt jag bara i soffan och grinade halva dan. Hur ska det gå för Rune? Maja ska ju åka iväg den 21:a men Rune? Han är världens charmigaste! Jävla skit att det inte går att andas ordentligt när jag är tillsammans med honom, inte skönt när det blir så trögt att andas att det piper när jag andas.

Som tur är så har jag en Cam som kan komma med uppmuntrande och kloka ord. Hon upplyste om att jag förmodligen inte bör skaffa ponny för att jag förmodligen är allergisk mot såna också. Tur jag är rädd för hästar så att tanken inte ens kommer på fråga.

Valparna märkte ju att jag var lessen. De var så söta och kom och slickade tårarna. De for inte alls runt lika mycket heller.

Jag ser inte klok ut när jag grinar såhär. Å andra sidan har ögonen sett ut som att jag har grinat hela veckan. Jag tycker det är orättvist med allergi, men samtidigt så var det väl bra att det blev såhär så pass fort och inte efter ett halvår, då hade jag ju aldrig kunnat lämna Rune.

På kvällen igår så säger Mitan att hennes dotter kanske kan ta Rune. Om valparnas matte går med på det. Hoppashoppashoppas! GulleRune får i så fall bo med en tvåbent han träffat förut och de båda fann varann direkt då. Håll tummarna!!

Idag skulle jag då lämna valparna. Preparerad med tabletter och ögondroppar åkte jag iväg. Matte var inte hemma utan två utav hennes kompisar. Det kändes hemskt att lämna valparna, jag saknade dom redan innan jag åkte. Men valparna for ut ur buren och började bråka direkt så det kändes allafall lite bra för deras skull.

De hade vilat ordentligt igår så de var pigga idag!

Jag åkte hem, öppnade fönster och balkongdörr och sen gick jag på prommis. Prommis med glasögon, snö och strålande sol är inte nån vidare kombination, det blir grymt starkt ljus. När jag kom hem så var det skitkallt i lägenheten och jag började sanera. Bytte lakan, dammsög madrasserna i sängen, plockade ihop alla filtar och kuddar till tvätt. Dammsög och torkade golv.

Även fast valparna bara varit här en vecka så kändes det väldigt tomt när jag höll på att fixa och dona. Ingen som sprang efter dammsugarmunstycket, ingen som hoppade runt benen. Och det värsta av allt inga pussar!

Det blev paus i städningen för att åka till affären. Jag hämtade mitt nya MasterCard och invigde det med att shoppa för 1700:-. Fast då hade jag ju tankat för nästan 600 spänn innan, ja, dryga 2000 på en dag känns ju....sådär....

I affären köpte jag nåt jag aldrig nånsin köpt förut i hela mitt liv. Julskinka! Jag kom ihåg att köpa ägg och ströbröd också, härreguuud, filuran ska griljera skinka till familjens jullunch!

Jag provade med linser när jag åkte på shoppingtur. Det gick bra! Men när jag kom hem och fortsatte med att röja runt så var jag tvungen att ta ur dom. Även fast jag vill ha hund här så känns det faktiskt skönt att kunna lägga sig i soffan utan att få andnöd.

Framemot kvällen så tog jag upp det här med att sticka igen. Det har inte gått alls med valpar här, nystan och stickor var superintressanta nämligen. Samtidigt som det känns bra att vara igång med långsocksen till Sic igen så känns det trist att inte behöva gå ut med voffsingarna. Även vid utgång så har små valpar egenheter. Rune behöver lite mer tid på sig för han tappar fokus så lätt. Maja gör det hon ska och sen vill hon gå in. Hoppas att båda har fått skutta ordentligt i snön idag också. Jag stickar och det ser ut som att Sic kommer få sina långsocks så småningom trots allt!

Kommentarer till ovanstående, eller annat, kan lämnas i Gästboken

citat från "barns tankar om kärlek":

föregående dag		nästa dag

© filuran 2009