Skolan idag.

Vi pratar mycket om att man måste kunna säga nej. Jag sa att jag tycker det går sådär med nejsägandet och att det är extra svårt att säga nej till Mamma. Då fick jag veta att lösningen på det är att klippa kontakten med Mamma och inte ringa henne på 2 år. Ja, självklart var det en i vår grupp som sa det och inte han som leder gruppen. Ibland undrar jag vad det är för människor som går där och hur folk tänker, jag fick faktiskt nästan en tår i ögat av vad han sa.

Trots detta så tycker jag att detta jag går på, som heter personlig utveckling, är superbra! Tänk om jag hade fått gått en sån här sak för flera år sen, då kanske jag hade lyckats programmera om min hjärna nu. Det känns som att förändringen som jag vill uppnå, det vill säga kunna fungera i samhället och må bra, kommer ta lååång tid. Lång tid trots att jag faktiskt tänker på vad vi lär oss där flera gånger varje dag.

Och vet ni? Det bästa med hela dagen var att jag tog hojen till skolan!!!

Kommentarer till ovanstående, eller annat, kan lämnas i Gästboken

citat från "barns tankar om kärlek":

föregående dag		nästa dag

© filuran 2009