
Tisdag
Vilken nervositet igår när jag satt och väntade på att få komma in till pysselkillen, jag trodde huvudet skulle sprängas av allt
bultande. Helt svettig i händerna och allt, jättejobbigt.
Så får jag komma in och häver ur mig att jag måste berätta en sak. Jag
säger lite snabbmumlande att jag börjat med medicin igen, han reser sig och går till skrivbordet och hämtar ett recept och säger att
han misstänkt det. Receptet hade han redan ordnat från läkaren. Hur kunde han veta?
När jag åkte därifrån så ringde jag självklart till Lina för att höra om hon var hemma. Det var hon inte för jag hade ju glömt att
säga att jag skulle till pysslet.
Ringde Grisen

och berättade vad pysselkillen sagt och han sa
bara att vad-var-det-jag-sa. Ringde syrran och berättade och hon sa också vad-var-det-jag-sa. Både syrran och Grisen

fick samtal från mig i söndags kväll när jag var som mest nervös inför pysslet. På söndagkvällen och igår så hade jag en stoooor ond
klump i magen, nu har jag mer skavsår/träningsvärk.
Väl hemma så fanns min JPH på plats och vi pratade. Han säger både sånt jag vill höra och sånt jag inte vill höra. Det kändes i
allafall väldigt bra att prata med honom igår. Tack snälla!
citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":
"En familj består för det mesta av en mamma som arbetar och en pappa som arbetar och en unge som kopplar av."
Marie, 6 år
© Luran 2006