Alltså, jag ska ta min orokänsla på allvar. Kex hade tappat allt. Väst, leg och hemmanycklar. Hon hade inte kommit hem utan åkt till någon kompis och sovit. Som tur var hade hon extranycklar hos en närboende tant så hon kom hem till sig själv efter mycket om och men.

Anledningen att jag inte fick svar på mina meddelanden var att hennes telefon stängt av sig och inte gick igång när hon tryckte på kameraknappen.

Vi ringde till både Naglo och Patricia. På Naglo fanns västen med nycklarna i! Jäääjj!!! På Patricia sa dom att hon skulle ringa senare bara och sen när hon ringde senare så sa dom att varken leg eller kort fanns där.

Jag insåg min begränsning och fick lov att säga nej till att skjutsa in Kex till Naglo. Så jag kände mig som värsta svikaren. Ringde till MrT för att höra om han ville träffas och kanske hjälpa till med att köra bil in till stan. Först lät det positivt men när jag frågade om hjälpen så skulle han minsann vara själv och titta på Battlestar Galactica.

Så jag låg och såg tv och kände mig ensam och taskig och illamående igår.

Min axel har blivit helt jättedum. Den gör så himla ont och det liksom strålar ner mot armbågen. Jag är så himla rädd för att den ska börja hålla på som den gjorde för nåt år sen, då kunde jag inte ens växla bilen. Så nu försöker jag göra en del av övningarna jag fick av sjukgymnasten då. Och avslappning lite oftare än vanligt. Hoppas det onda försvinner snart.

När jag låg och kände mig som världens sämsta människa och deppade så fick jag mig ett riktigt gott skratt!

Syrran och Madeluttan ringde. De tyckte att jag skulle åka ner till Fortet. Det tyckte inte jag, jag var ju trött som en störtad pelikan. Dessutom så hade jag inga pengar kvar. Madeluttan kom då på den enormt goda idén att jag kunde ta bussen och så skulle hon lösa ut mig med sin stämpelremsa när jag kom fram. Jag var nästan på väg att åka då bara för att se om man kan göra så på bussen. Fatta själva att busschaffisen måste bli lite chockad! Förvirrad människa utan pengar kliver på och vet att kompisen kommer med stämpelremsan och betalar resan när man är framme!!!

Aj äm Friii Villy!! Åver änd aot!

citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":

Gustav, 6 år

"Fast mamma är ändå kär i pappa, och hans hår börjar i nacken."

Siv, 6 år

föregående dag		nästa dag

© Luran 2006