Ja härreguuud!!!

Igår så satte vi upp vår brevlåda. När vi står och bankar ner den så kommer AS förbi med bilen och hejar. Han frågade om vi sett nån häst Det hade vi inte. Tydligen så hade deras lånehäst tyckt att hagen var för liten och rymt och varit borta i tre dagar.

Vi tänkte inte mer på det utan lallade vidare med det vi skulle göra.

Sen på kvällen så började vi leta efter Farmors receptböcker. Då hittar Mamma gamla fotoalbum. Foton på mig som liten och Pappa i en enormt hemsk frisyr. Det var även foton från Pappas trolleriturné i Finland. Och på min farbror. Och faster. Och ena kusinen.

När klockan var typ tio på kvällen så tyckte jag att vi skulle åka upp på skogen så att Mamma fick se avverkningen. Den var stor sist när jag och syrran var upp och tittade men nu var den ÄNNU större! Jösses vad timmer det låg där!

Mitt på vägen låg massor av näver så jag tvärstannar bilen och börjar plocka. Om ni inte vet det så är näver väldigt bra när man tänder upp i spisen, brinner som fasen. Då ser Mamma hästen! Men härreguud, jag är ju rädd för hästar!!!

Vi pratade med hästen, som tur var så hade vi frågat AS vad hästen hette så vi kunde ropa. Kändes inte ett dugg fånigt att stå och ropa på Olga mitt i skogen. Hur det nu var, jag rädd för henne och vi okända för henne, så kom hon fram så jag fick klappa. Men följa med, det ville hon inte. Självklart så just denna gång hade vi inte nån telefon med oss för den låg hemma på laddning.

Fort hem och försöka ringa AS. Där var det ingen hemma eftersom alla var ute och letade efter hästen. Då tänkte jag att jag ringer Isak och hör vad AS har för mobbenummer. Jaha, då är inte Isak hemma utan han är hos grannen och sambon har inte AS nummer. Hon springer över till grannen så att Isak får tag på AS. AS kommer in på gården och är hur stressad som helst, han tar inte in vår beskrivning av vart hästen står. Så, det enda raka blir att följa med honom upp på skogen och visa.

Väl uppe på skogen så börjar AS tjoa efter hästen. Ingen häst. Sen kommer det massor med fler hästjägare dit upp, bland annat hästens ägare. Hästen kom allafall inte. Eftersom vi var vid hygget så gick två man upp där och letade. Sen äntligen hittas Olga. Lyckan var total bland alla hästjägarna och framförallt hos ägarinnan!

Det är på landsbygden det händer grejer!!!

Mamma som inte följde med upp på hästjakten stod, när jag så småningom kom tillbaka ner, och försökte utrota lite maskrosor. Efter så kommenterade Mamma det hela med att det gick ju hur bra som helst att sticka maskrosor halv tolv på kvällen! Min Mamma, the verri morronmänniska!!!

Sen när jag skulle gå och lägga mig så tittar jag till mobilen, den som låg på laddning, och den har massor av mottagning! Härreguuud!!! Jag kommer inte klara av denna landetperiod om det ska vara såhär mycket chocker hela tiden!!!! Älg, häst och så då mobilmottagning!!!

Våran gård har alltid varit ett mobilmottagningsfritt område, möjligen att man på stalltrappan kan få kontakt när man har Telia. Inte ens de gamla MBS-sökarna eller NMT-telefonerna hade nån vidare bra mottagning här. Så att telefonen har nästan full mottagning är ju en smärre chock!!! Men bara så ni vet, det är på mitt telianummer jag har mottagning och inte mitt vanliga Kåmvick!

Så igårkväll så smsade jag med syrran, som är i Grekland, och med MrT. Slänger iväg ett sms till MrT och kommer sen på att han kanske inte har mitt telianummer så då skickar jag ett till: Du fattar att det är jag va? Också det smset utan avsändare. Men han fattade att det var jag, vilken tur va? Tänk om han trott att det var nån annan som skickar sånt till honom, då hade det varit illa!!!

Nu blev det sådär långt igen! Åver änd aout!!!

citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":

föregående dag		nästa dag

© Luran 2006