Onsdag

Idag blev vi hämtade för turen till det, för oss, hemliga fikastället. Jag trodde att det skulle vara vi och bönderna och var lugn. När det sen kommer tre bilar kände jag att jag fick lite högre puls men det gick bra.

Det var några mil att åka och när vi kom fram så kom vi till ett underbart hus!! Jag fick höra att det var K-märkt, då får man alltså inte ändra hur som helst utan ska bevara det gamla. Oj vad fint det var. Jag fotade lite.

Inne fanns bland annat detta. En jättestor och pampig spegel och en kakelugn med varmhållningslucka.

Och så dasset! Om ni tittar noga så ser ni att det är ingång från bägge håll på huset. En för tjänstefolket och en ingång för herrskapet!

Och vet ni? Det var även lite försäljning där i huset. Gissa om jag blev tvärpaff när jag hittade lurviga halsdukar där Inte så breda och långa som mina utan rätt så smala och väldigt korta. Men ändå liksom!!! Jag som inte ens fått upp mina lurvhalsdukar här på sidan fast jag har en klar ända sen i höstas.

När vi kom hem så var det dags för mat. På morronen idag kom KI förbi med en regnbåge som han tyckte att vi behövde. Hur tillreder man en sån???? Som tur var så kom jag på att fråga fru Bonde om hon hade något recept och det hade hon självklart. Grovsalt i en ugnsform, på med den urtagna fisken, lite till salt oppanpå och in i ugnen i 175° tills det är klart!! Hur smarrigt som helst. Till det åt vi potatismos och en jättegod sås som bestod av turkisk yoghurt, majonäs, senap, gräslök och rödlök.

När maten höll på att bli till sig så kom en bil in på gården. Ingen vi kände igen och tre människor gick ur bilen. Det visade sig att det var släktingar till Birger som bott här på gården. När han sa det så såg jag ju att mannen var himla lik Birger.

Efter allt detta så var jag helt färdig. När jag började att slappna av så fick jag som influensa och frös och tyckte livet var pest. Som tur var gick det över rätt så fort och på kvällen åkte vi upp på skogen och plockade lite näver och blommor.



citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":

"Det är väldigt jobbigt när de vuxna ska uppfostra dig. De säger att de vill få ordning på dig, men de klarar inte det."
Marianne, 6 år

föregående dag
nästa dag


© Luran 2006