T-minus 2 dagar.

Igår så pratade jag med Befälhavaren om vårt källarförsäkringsärende. Jag blir hyperstressad bara av att tänka på det men Befälhavaren sa hur man ska skriva och att vi ska göra det om några veckor, vi måste träffas och skriva det tillsammans tydligen. Det är tur att man har en egen Befälhavare som kan ha lite jourutryckning när man drabbas av sånt här.

Efter samtal med Befälhavaren så var jag helt slut och kunde inte tänka på nåt annat än det. Jag bestämde att ett glas vin nog skulle göra susen, MrT hade upplyst mig om att jag ändå inte får köra bil på hostmedusinen. Så gårdageftermiddagen tillbringades i soffan med ett glas vin och sysselsättningen virkning. Jag har nu fått ihop över 60 rutor!

När man, som jag är nu, har halsont och hosta så är inte vin det godaste märkte jag så efter det där glaset med vin bytte jag till te. I mängder. Med honung. Åt en och annan knäckemacka för det kändes skönt i halsen. Så inatt har jag varit uppe många gånger för att pinka, jobbigt blev det då jag tog sovisar igår.

Idag fastnade jag i ett tvprogram. På SVT2 sändes det från Hjärnfondens dag, eller nåt sånt. Enormt intressant! Ringde MrT och sa åt honom att titta. En dam visade en bild om hur män och kvinnor fungerar, män hade en (1) av-och-på-knapp och kvinnor hade en miljon reglage, då ringde MrT upp direkt! Vi kunde mest konstatera att det faktiskt är så.

Vi hade bestämt att vi skulle till Mamma idag och när syrran ringde ville jag inte alls åka iväg. Men, jag åkte ju.

Syrran tvättade Mammas bil och jag gjorde Cajan mer hundvänlig. Bilen måste ju vara hundvänlig här framöver, vi ska bland annat fira Izas födelsedag, damphunden blir nu snart 3 år. När allt var avklarat så kommer syrran på att vi ska åka till Willys, klockan är då mycket-folk-tid. Mamma, som aldrig varit på Willys, ville med och titta. Jag behöver inte säga att jag var helt slut efter det äventyret va?

Så, jag skulle ju äta middag hemma hos MrT idag, inte en chans att jag orkade det. Hur bra kändes det på en skala? Vi kommer inte ses på tre veckor liksom! Att jag aldrig lär mig att säga nej till sånt som jag vet är hur jobbigt som helst så att jag kan prioritera det jag själv hellre vill göra. Det hade ju helt klart varit roligare med en middag än vad det var att åka till Willys.

Undrar om jag borde vattna blommsen?

citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":

Kristoffer, 5 år

"...och så stämplar de honom i pannan."

Benedicte, 5 år

föregående dag		nästa dag

© Luran 2007