Jaha, dagen igår verkade så bra och slutade med att jag var lessen. T och jag bråkade. Jag blev galen när han säger att han ska till grannen på nyår och jag sa: jag följer med. Då säger han nej! Där gick gränsen! Jag exploderade! Alltså, vi har träffats två gånger på två månader och så ser han till att vi inte ses mer iår alls! Han blev jättesur och la på luren och lider inte alls av situationen. Jag måste byta kille, frågan är till vad.

Som tur var så fanns både JPH och Misen där igårkväll när jag var så jädra upprörd. Tack snälla gullungar!

Idag var det alltså färd till lååångt andra sidan stan för fika med tjejerna. Edna tyckte jag skulle ta med lite vantar och så. Jag fick leta jättemycket innan jag hittade vart jag gjort av alla grejer, jag la ju typ ner stickandet när Majsan dog för det var inte lika kul att sticka själv. Så småningom så hittade jag en låda och slängde ner lite av varje där och åkte. Vi skulle vara där vid femtiden och det kändes ju inte alls bra med tanke på hur trafiken brukar se ut.

Ringde T och bad om hjälp med en utskrift och fick reda på att han egentligen var riktigt upprörd på sina barns mor igår när jag ringde. Vet inte vad jag ska säga om hans förklaring riktigt. Oavsett om han är upprörd på nåt annat eller på mig så kan han väl berätta, speciellt när det inte är mig han är arg på så att jag vet det. Nu blev det som så att jag inte sov nånting i natt för att jag trodde att jag gjort nåt fel.

Sen så ringde jag Edna och hörde om jag kunde komma lite tidigare för att slippa sitta i kö, det kunde jag så jag åkte på en gång. Det där med att inte sitta i kö gick inte sådär jäkla bra, efter en timme tillbringad i bilen kom jag äntligen fram! Lund ringde mig på vägen så Edna hade telefon när jag kom fram, tror inte att Edna och Lund pratat med varandra på säkert fem år. Lite kul!

Mary var där!!! Woohoo!!! Vi måste faan skärpa oss alltså, nu har det gått ett helt år sen vi sågs igen liksom! Gud vilket tjatter det blev runt fikabordet. Tjejer som inte setts på länge och vill veta allt som hänt på en gång. Den värsta chocken var nog ändå att Marys yngsta son, hon har fyra, är 19 år! Lillkillen liksom!!! Jaa, men gamla kommer vi aldrig bli!!!

När vi fikat klart och jag skulle hemåt så märker jag att jäklar vad vindrutan är skitig på insidan. Jag har inte sett det förut men nu när det var så mörkt så såg jag ju knappt ut, eller jo det gjorde jag ju men suddigt. Hem till Mamma och in i Cajan, där hade jag fönsterputs i handskfacket. Nu ser jag så jäkla bra ut att det nästan inte är sant!!!

citat från "gud som haver barnen kär har du någon ull":

föregående dag		nästa dag

© Luran 2007