När jag igårkväll lugnat ner mig lite så kände jag mig redo att öppna posten. Det skulle jag inte ha gjort. Jag har haft kontakt med Fortum om att jag vill ha räkning varje månad och att jag vill ha räkningar och ej längre via autogiro. Den 28:e november fick jag mail där det stod att autogirot skulle tas bort och att jag skulle kontakta banken om att ta bort det och att jag skulle få räkning varje månad.

Igår när jag öppnade Fortumräkningen så står det: betalas via autogiro # MAKULERAD på själva räkningen. Mitt autogiro är borta och det kan inte dras pengar. Eftersom det står makulerad på räkningen så vet jag inte om jag kan använda numret som står på den för att betala. Ett mail till Fortum för att lösa detta ger svaret:
Tack för att du kontaktar Fortum Kundservice. Vi har tagit emot ditt ärende, men har i dagsläget längre svarstider än normalt och det kan dröja några dagar extra innan du får svar på din fråga.

Några dagar extra!!!??!? Jag känner att jag åååååååårkar inte mer nu!!! Jag vill ha svar på allt som jag undrar över nu så att jag kan slappna av sedan. F-kassan, läkare, pysselkille och Fortum, faan, skärp er!!!

Hur som helst, jag stoppade i mig två imovane för att få sova. Min kropp är inte riktigt överens med de tabletterna och blir trött och hängig och äckelsmak i munnen dan efter. Så imorse när jag skulle iväg till ångestskolan så var jag såååå trött, jag borde nog egentligen inte kört bil ens.

Väl där fick jag berätta om min vecka. Det kändes på nåt sätt skönt när en av tjejerna säger att hon känner igen sig i det jag berättade om F-kassan, behandlare, läkare, fackförbund och Fortum. Inte ett ljud från ledarna när jag berättade om hur svårt det har varit att få träffa läkare, som jag bytt två gånger medan jag väntat på att få träffa den, inget om hur svårt det är att få tag på sin behandlingsansvarige.

Åkte hem och såg till att ha telefonen i närheten hela tiden, jag väntade ju på att min behandlingsansvarige skulle ringa. Han ringde upp och jag försökte förklara för honom, han pratade om nån blankett hos F-kassan och sen var han tvungen att lägga på för att han satt på jouren och så skulle han ringa upp mig igen sen. Sånt som får mig att verkligen känna att jag är i trygga händer. Efter att han lagt på så började jag grina, jag kände att det här kommer aldrig nånsin lösa sig!

Han ringde upp, en jäkla tur det. Allt han sa var att han beklagade att det tagit sån tid för mig att få träffa läkaren. Han visste inget om F-kassan för där var det så mycket nya regler, ingår inte det i hans jobb att hålla sig uppdaterad om sånt så att han kan hjälpa såna som mig?

Självklart så glömde jag att fråga hur jag hade det med mediciner att hämta på apoteket. Skickade iväg ett mail med den glömda frågan men det känns inte som att jag har några större förhoppningar på att få svar.

Ni kan ju gissa hur det kändes efter denna förmiddag. Magen helt paj. Gråter i massor. Helt spänd i hela kroppen och lite till. Pratade med syrran om hur jävligt allt är och frågade om hon kunde följa med mig till pysselkillen den 13:e januari, det hade hon väl kunnat bara det att hon jobbar måndag och tisdagnatt och detta är på tisdagen klockan 11. Inte mycket att göra åt. Så nu ska jag försöka skriva lapp och ta med mig så att jag inte glömmer nåt, håll tummarna för att det kommer gå bra!

Nu tror jag att jag går in på öl!

Kommentarer till ovanstående kan lämnas i Gästboken

citat från "barns tankar om kärlek":

föregående dag		nästa dag

© Luran 2008